Min symaskin är sönder (igen!), undrar om jag överbelastar den? Frågade faktiskt när jag lämnade in den för lagning hur många veckor den normalt ska klara utan att gå sönder. Fick en konstig blick och kommentaren att det inte skulla vara veckor utan snarare år. Suck! Jag har jättefina halvfärdiga somriga t-shirtar till lilla M och det bara kliar i fingarna men det är ju bara att vänta. Kanske hela 3 veckor, inte kul.

Under tiden har jag börjat sticka, normalt inte det bästa jag vet, men min man uppskattar det för det är tystare än symaskinen och jag är desperat så sticka är bättre än ingenting.

Har också börjat titta på en Overlock Janome 744D - me like! Det tar 3-4 dagar att få en från England, där priserna är väldigt bra, 249 pund + 35 pund i frakt. (www.sewingmachinesdirect.co.uk) Jag funderade ändå på en men nu med 3 veckor av symaskinsöken så känns tanken på en sådan maskin väldigt, väldigt lockande, särskilt med 3-4 dagars leveranstid!

Turkost och brunt med en klick vitt blir en så härlig färblandning så när jag såg tygerna så tänkte jag på den här tröjmodellen och kunde inte motstå den! Mönstren från Ottobre 4/2008, tröjan nr 26 B (minus fickan) och byxorna nr 27 fast istället för fickor på rumpan så satte jag dem fram - en enklare ficka tycker jag och min J uppskattar dem mer.

Min akilleshäl är halsringningar! Den här är jag faktiskt rättså nöjd med, får se hur den ser ut på också!

Mysdressen till lilla M behövde piffas upp lite, göras lite personligare, så då blev den så här. Mönstren hittade jag i Ottobre 4/2008, byxorna är nr 2 och tröjan nr 1. Byxorna har jag modifierat och lagt till mudden nere. Tröjan lade jag också till mudden nere och struntade i knäppningen som var i mönstret och gjorde istället vanlig ringning. Hjärtat fixerade jag med flisofix - det fungerar perfekt!

Några tips! För att velour ska fortsätta var sådär mjukt och fint så ska man tumla det torrt. Jag förhandstvättar tygerna innan jag syr numera, det gör att de blir lite lättare att hantera när man syr, inte lika "halkiga". Dessutom kan jag välja att tvätta lite varmare än tvättrådet utan att riskera att plagget sedan krymper när man av någon anledning MÅSTE tvätta det i 60 grader. Med små barn så har det en tendens att hända inte alltför sällan.

Här är min lilla tjej i ett liknande tyg, men med rosa och blå småränder och brunt emellan men det ser nästan lite mörklila ut. Muddar i rosa ton. En riktigt gosig mysdräkt och det är skönt att ha nu när det är lite kallare.

En syvännina tog med mig till Gittes tygkälla i Rinkaby (underbar affär med hur mycket tyger som helst) och trots att jag hade 2 barn med mig som gjorde upplevelsen ungefär lika avkopplande som ett Wasalopp, så kom jag därifrån med en packe tyg. Här är det första jag sydde, en mysdress i randig velour, jättemjuk. I ränderna valde jag att plocka upp den gula nyansen för att poppa upp den lite extra. Tygerna valdes först och främst av min stora kille men jag tyckte också de var kul. Låt oss bara hoppas att dressen inte går samma öde till mötes som dino-dräkten!

Det här är inte höjdpunkten i min sykarriär direkt men den kan tjäna som avskräckande exempel. Min dinosauriefrälste son skulle absolut vara dinosaurie på maskerad, jag hade 2 dagar (kvällar/nätter egentligen) på mig och inget mönste. Tygen valdes av honom själv, och han var mycket bestämd, in i minsta detalj över hur den skulle se ut. Jag kan som exempel säga att klorna skulle vara 2 på händerna, 3 på fötterna och grå, resten av händer och fötter av det röda tyget, utom under fötterna där det skulle vara grått! Efter mycket slit så blev den klar, han tog på den hemma och sedan aldrig mer. På dagis var han en dinosaurie utan dräkt (såklart!) ;-)

En härlig sommarstass. Jag hade lite problem med att fålla nederkanten på klänningen, jag fick klippa hack och lägga omlott, är inte helt nöjd men är osäker på hur jag annars skulle kunnat lösa det. Mönster Ottobre och tyg från Neanobelle.

Detta var första försöken! 2 par sshorts och 2 t-shirtar, tyg från Neanobelle och mönster från Ottobre.